En djungel av hållberhetsbegrepp…​

Vi närmar oss högsäsongen för årsredovisning och hållbarhetsrapportering, och i samband med detta får vi en hel del frågor om de olika begreppen. Det finns en djungel av begrepp som skapar en osäkerhet på vad som egentligen ska redovisas och hur. 

Som tur är har vi en professor i redovisning och revision i vårt nyckeltalsteam, som även är en av hjärnorna bakom den modell för intern social hållbarhetsredovisning som Nyckeltalsinstitutet tar fram till våra kunder.

Bino Catasús, professor i redovisning och revision reder ut begreppen åt oss:

ESG är samlingsnamnet för Environmental and Social Governance och är en idé om att marknadens aktörer (styrelse, revisorer, VD, kunder) kan och ska engagera sig i hållbarhetsfrågor. ESG är ingen lagstiftning utan är ett paraplybegrepp för hållbarhetsaktiviteter på marknaden.

I Sverige har vi två regleringar om rapportering som är nära förknippade med ESG. Nåja, egentligen tre eftersom vi har krav på att Förvaltningsberättelsen ska innehålla information som kan påverka värderingen och relationen med företaget. Detta – har några menat – borde räcka för att ställa krav på företagen att rapportera om hållbarhet.

1. NFRD Non financial Reporting Directive

NRFD reglerar inte i detalj utan snarare i process vad som ska redovisas.  NFDR är ett direktiv som EU beslutat om och som är minimikrav för nationell lagstiftning gällande redovisning av icke finansiella frågor.

2. Taxonomiförordningen

Till skillnad från NFRD, är taxonomiförordningen mycket mer detaljerad och handlar om miljö- och klimatfrågan. Experter har tagit fram det som på engelska kallas ”taxonomy-eligible economic activities” och som i princip delar upp aktiviteter i goda, neutrala eller dåliga för miljö/klimat.

Taxonomiförordningen är en rättslig ram inom Europeiska unionen (EU) som syftar till att fastställa ett gemensamt klassificeringssystem för att identifiera ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Förordningen fastställer kriterier och tekniska regler för att bedöma om en verksamhet är förenlig med principerna för miljömässigt hållbara investeringar. Dessa principer täcker områden som klimatförändringar, resurseffektivitet, föroreningar samt skydd av ekosystem och biologisk mångfald.

Målet med Taxonomiförordningen är att främja investeringar i hållbara projekt och verksamheter och stödja EU:s övergång till en koldioxidsnål och miljömässigt hållbar ekonomi.

Taxonomiförordningen började tillämpas den 1 januari 2022 för de två miljömål som rör klimatet. Från den 1 januari 2023 började den tillämpas även för de återstående fyra miljömålen: vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, miljöförstöring och biologisk mångfald.

Vissa större företag måste ta fram tre nyckeltal för att ge information till kapitalmarknaden:

• Andel av omsättningen som är grön.
• Andelen av kostnaderna som är gröna.
• Andelen av investeringar som är gröna.

3. CSRD står för Corporate Social Responsibility Directive

Ett direktiv från Europeiska unionen som syftar till att främja företagens sociala ansvarstagande. Detta innefattar att företag ska ta hänsyn till miljömässiga och sociala konsekvenser av deras verksamhet och att de ska arbeta för hållbar utveckling. CSRD innehåller rapporteringskrav för företag att uppfylla när det gäller deras sociala ansvar och hållbarhetsåtgärder.

CSRD syftar till att införa gemensamma regler för hållbarhetsrapportering inom EU och gäller för stora publika företag. Det exakta omfånget av vilka företag som omfattas av CSRD kommer att fastställas i det slutliga antagandet av direktivet och kan vara under förändring. Dock är det preliminära förslaget att direktivet kommer att gälla för företag som uppfyller två av tre av nedan kriterier under de två senaste räkenskapsåren:

• Är publika och har över 250 anställda,
• Har en årlig nettoomsättning på över 40 miljoner euro, eller
• Har en balansomslutning på över 20 miljoner euro.

Detta inkluderar även företag som är noterade på börser utanför EU men har verksamhet inom EU.

CSRD kommer att ersätta det befintliga non-financial reporting directive NFRD och förväntas införas senast 2024.

Enligt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) ska följande rapporteras:

a) Hållbarhetsprestationer: Företag måste rapportera om sina hållbarhetsprestationer, såsom miljöpåverkan, social påverkan och ekonomisk hållbarhet.

b) Hållbarhetsstrategi och mål: Företag måste rapportera om sin hållbarhetsstrategi och de konkreta mål de har satt upp för att förbättra sin hållbarhetsprestation. Detta inkluderar även genomförandeplaner och framsteg mot att uppnå dessa mål.

c) Ägarstyrning: Företag måste rapportera om sin ägarstyrning och beslutsprocesser. Detta inkluderar information om styrelsen, leadership system och eventuella regler och riktlinjer för hållbar företagsstyrning.

d) Företagsstruktur: Företag måste rapportera om sin företagsstruktur, inklusive vilka enheter, dotterbolag eller andra organisationer som ingår i koncernen.

e) Nyckeltal och finansiell information: Företag måste rapportera om viktiga nyckeltal och finansiell information som är relevanta för att bedöma företagets hållbarhetsprestation. Inklusive finansiella rapporter och resultatprognoser.

Observera att CSRD ännu inte har införts, detta skrivet i november 2023, och att detaljerade krav kan förändras i framtiden.

Nyckeltalsinstitutets Interna Sociala Hållbarhetsrapport med de viktigaste HR nyckeltalen!

Nyckeltalsinstitutet erbjuder hållbarhetsrapport för de interna sociala förhållandena, en standardiserad hållbarhetsrapport med de mest centrala HR nyckeltalen i enlighet med rådande lagkrav. Även arbetsgivare som inte omfattas av lagkraven kan med fördel addera denna hållbarhetsrapport till sin verksamhetsberättelse.

Faktabakgrund:
Hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen innebär att företag och ideella organisationer skall upprätta en rapport i årsredovisningen med icke finansiella upplysningar inom fyra områden: