If you´re so smart – why ain´t you rich?

Jag får ofta följande fråga när jag är ute och träffar människor i organisationen: ”hur ska man göra, då?”  Frågan kommer som en reaktion på att jag berättar om de svårigheter det är med att styra organisationer. Jag har ett standardsvar: ”Om jag visste hur man nådde framgång – tror du verkligen att jag skulle stå här då?” Svaret jag ger, kommer från en artikel jag läste som var skriven som en kritik till ekonomerna och som heter: The Limits of Expertise: If you’re so smart, why ain’t you rich?

Alltså: Svaret på frågan ”hur ska man göra, då?” kan egentligen bara besvaras utifrån vilka kunskaper man har, erfarenheter man har, vilka logiska argument som finns och dessutom en hel del tro och förhoppningar. Dessa typer av argument bygger – i organisationsvärlden – på att vi förhåller oss till samband. Jag använder begreppen på följande sätt:

  • Kunskap är något som gäller i flera kontexter och skulle alltså kunna vara kunskapen att om organisationer som erbjuder sämre villkor får sämre attraktionskraft bland de som söker arbete. Denna kunskap gäller (antagligen) både över tid och för många (alla?) organisationer.
  • Erfarenhet är lokal kunskap och skulle alltså kunna vara vad det är som fungerar på en specifik organisation eller i en specifik bransch. Detta är alltså frågor som påverkas av kultur och historia i just precis den kontexten. Ni känner säkert igen uttalanden som ”det skulle aldrig fungera här”
  • Logik är kunskap som följer logiskt från givna fakta. Det skulle kunna vara kunskapen om att om kunderna är missnöjda så kommer intäkterna att minska eftersom intäkterna kommer från att kunder handlar och missnöjda kunder handlar inte.
  • Tro och förhoppning är de samband man hoppas gäller. Organisationer är optimistiska organismer där man tror att exempelvis en ökning av friskvårdsersättningen kommer att leda till lägre sjukfrånvaro.

Man kan också uttrycka det så här: Om det fanns en naturlag för hur organisationer ska styras för att nå framgång så borde den nog ha hittats nu. Vi kan knappast vara säkra på hur samband ser ut. Det är ju inte alls säkert att företaget minskar i attraktionskraft om det inte behandlar människor väl. Företaget kanske är det enda på orten? Eller kanske är det en oerhörd status att ha arbetat på just den arbetsplatsen och detta i sin tur leder till att de får många sökanden? Det är ju inte alls säkert att den lokala kunskapen är ett bra argument eftersom det ofta leder till att organisationer inte förändras med marknaden eller medborgarnas efterfrågan eftersom ”det inte skulle fungera här”. Det är ju också en logisk miss i argumentet om missnöjda kunder eftersom den minskade försäljningen i volym ju kan kompenseras med höga priser. Och det kan ju vara så att ökad friskvårdsersättning minskar sjukfrånvaro i vissa lägen även om Nyckeltalsinstitutet visat att – generellt – gäller inte detta.

Det viktiga budskapet är att organisationer inte styrs av generell kunskap allena. Samtidigt finns det antagligen ingen kunskap som är så pass generell att den gäller i alla tider.  Man skulle kunna uttrycka det så här: En sak som vi nästan kan vara säkra på är att framtiden kommer att visa att vi hade fel.

Men vad får detta för konsekvenser? Ska vi ge upp? Mitt svar är ett rungande nej. Jag tror att när vi använder oss av alla dessa typer av argument så är det möjligt att få människor i en organisation att tro på vissa samband. Det är en av de bärande idéerna i Nyckeltalsinstitutet: Om vi inte har information lämnar vi allt till erfarenheter och tro och förhoppningar.

Idéer om samband bör hanteras med nyfikenhet och debatteras och diskuteras. Frågan bör vara: Är det här en rimlig idé om hur sambandet ser ut? Är det så här vi tror att ’det hänger ihop’? Och det är den historien – om hur vi tror att det hänger ihop – som ska kommuniceras. Det – menar jag – är den absolut största utmaningen för chefer. Kanske det inte handlar om sambandet mellan ”smart” och ”rik” utan om ”nyfiken”, ”kommunikativ” och ”framgångsrik”?

Bino Catasús, professor redovisning och revision, Stockholms Universitet.
Just nu på nyfiket uppdrag i Sydney, på Sydney Universitet.

Related Posts

nyckeltals institutet red

Nyckeltalsinstitutet AB gör sedan 1996 årliga systematiska mätningar avseende personalekonomiska nyckeltal. Genom Nyckeltalsinstitutets verksamhet har definitioner för nyckeltal skapats, som idag används av många företag och organistationer i Sverige. 

Popular Post